uh

Jag är så jävla trött så jag dör nästan. Imorse vaknade jag och hade värsta baksmällan på länge PLUS värsta mensvärken på länge. SAMTIDIGT. Ja ba "kviiid"

Igår var fint, det var liksom mellanstadiedisko goes alkohol. Billig öl plus att jag blev bjuden. Niiice. Dock röktes det inomhus (banga) så mina kläder och hela jag (särskilt hår) luktade inrökt soffa imorse. :/
Sen tyckte jag att det spårade ur lite senare. Det spyddes, folk satt och såg helt lobotomerade ut och allt var bara allmänt konstigt, eller så var det jag som blev låg eller nåt. Så jag och Melody och Mattias drog. Sen vid Gullmars så köpte vi pommes och då plev jak klad! :D Sen åkte jag hem och sov.

Idag hade vi KuHiprov, och jag fattar ärligt inte varför jag åkte dit och gjorde det. Det gick verkligen åt helvete, jag skrev typ ingenting utan satt bara och stirrade framför mig och mådde illa. Borde ha struntat i det och gjort det senare. Yeye..
Sen var jag rätt låg och ville bara dra hem, men då mötte jag upp Nina, Mattias och några fler och vi drog till Mariatorget och fikade på gräset. Sleven har goda cookies som fan. Banga aldrig.


Nu ska jag och mamma åta mat, jag är fedt hungrig. Hurra!

men seriöst. PIANO

men lol. i panio heter det väl..

:D

Alltså peppen! Jag fick mvg på piano.
Jag kommer verkligen sakna att ha lektioner. Sen jag började gymnasiet så har spelandet utvecklats så mycket, i jämförelse med tidigare. Bästa lärarna osv.. <3

shit jag känner mig som hämtad från 70-talet när jag sitter här med nytvättade jeans som ett andra skinn runt kroppen. lär ju få urinvägsinfektion. banga!!!!12

-___-

Jag känner mig så jävla likgiltig varvat med överkänslig.
Jag känner mig så jävla till övers.

Det visste du inte:
När jag är i skolan vet jag aldrig vart jag ska ta vägen. Jag sätter mig vid en dator och stirrar på händelselösa sidor. Det är inte som att jag skriver till någon, jag försöker bara se upptagen ut så att ingen ska se hur jävla obekväm jag är.

Jag är livrädd för att sitta ensam och äta på offentliga platser, det kan hända att jag inte äter bara för att slippa min imaginära förödmjukelse. Och kombinaitonen Frida + INTE mat är som de flesta vet otroligt dålig. Det leder bara till att jag blir ännu obekvämare och känsligare.

Jag blir liksom inte jätteglad över någonting. Det enda jag vill är att det ska vara varmt och att jag ska hitta människor jag är trygg med, som bryr sig om mig som jag kan bry mig om.
Som inte tar mig för fucking givet. Snälla! Var lite snäll.

Jag har gått och varit jätteorolig för Mattis. Ikväll kunde jag inte sova.
Så jag ligger i min säng med lampan släckt, då jag får ett sms: världens gulligaste Ragnhild smsar en adress där Mattis och de andra lägger upp bilder på vad de gör.
Så jag far upp ur sängen, på med datorn, och nu känns allt så mycket bättre. Fast Mattis den jäveln har skaffat en cowboyhatt, jävla hillbilly. >______< Men det känns bra att han verkar ha det bra.

Kom hem!

Okej. . here goes

Jag vet inte vad jag vill med det här. Men det visar sig väl med tiden.

Känns som att jag förlorar mig själv i all stress, men det är väl ett vanligt fenomen? Man hör ju om det, men att vara med om det är något helt annat. Jag känner mig bara så jävla tom. Det suger, jag vill vara glad.

Nu är det inte långt kvar, snart har tolv fucking år gått. Vet inte vad jag ska göra sen. >___<
Jag vill bara inte förlora musiken. Det låter jävligt catchy.. men efter att ha spelat i tio år, och då med någon som hållit igång det, så vet jag inte hur det blir med min egen framförhållning. Måste typ styra upp det. Då.