-___-

Jag känner mig så jävla likgiltig varvat med överkänslig.
Jag känner mig så jävla till övers.

Det visste du inte:
När jag är i skolan vet jag aldrig vart jag ska ta vägen. Jag sätter mig vid en dator och stirrar på händelselösa sidor. Det är inte som att jag skriver till någon, jag försöker bara se upptagen ut så att ingen ska se hur jävla obekväm jag är.

Jag är livrädd för att sitta ensam och äta på offentliga platser, det kan hända att jag inte äter bara för att slippa min imaginära förödmjukelse. Och kombinaitonen Frida + INTE mat är som de flesta vet otroligt dålig. Det leder bara till att jag blir ännu obekvämare och känsligare.

Jag blir liksom inte jätteglad över någonting. Det enda jag vill är att det ska vara varmt och att jag ska hitta människor jag är trygg med, som bryr sig om mig som jag kan bry mig om.
Som inte tar mig för fucking givet. Snälla! Var lite snäll.