Jag vet inte vad jag vill med det här. Men det visar sig väl med tiden.
Känns som att jag förlorar mig själv i all stress, men det är väl ett vanligt fenomen? Man hör ju om det, men att vara med om det är något helt annat. Jag känner mig bara så jävla tom. Det suger, jag vill vara glad.
Nu är det inte långt kvar, snart har tolv fucking år gått. Vet inte vad jag ska göra sen. >___<
Jag vill bara inte förlora musiken. Det låter jävligt catchy.. men efter att ha spelat i tio år, och då med någon som hållit igång det, så vet jag inte hur det blir med min egen framförhållning. Måste typ styra upp det. Då.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar